Det finaste...

Väl komna til VC fick vi komma in ganska omgående. Doktorn gjorde som doktorer gör; ställer frågor och klämmer och känner. Det fanns vissa punkter som var ömare än andra när doktorn tryckte. Hemma när jag tog i foten ajades och ojades det bara jag rörde vid foten. Tänk vad lite okännedom kan göra hahaha.
Doktorn ville iallafall att foten skulle röntgas Bara för att vara på den säkra sidan.

Så över till lasarettet och upp till röntgenavdelningen. En stunds väntan med en Illustrerad Vetenskap och lite ny kunskap som att Tornsvalan är det snabbaste djuret i världen, geoparden ligger på åttonde plats men är snabbast av däggdjuren. Friskade även upp minnet med att Sahara har varit en enda stor oas, att man kan operera in chips på döva så att de kan höra, att man via dna prov kan ta reda på hur stor risken är att man utvecklar diabetes och att de har hittat en äkta runsten i Minnesota, USA.

Sedan var det dags för röntgen. Jag fick inte vara med inne pga strålningsrisken. Men Benja är ju stora killen (hihi) och klarade sig själv. Därefter var det mer väntan. Lång och urbota tråkig väntan tyckte Benja. Röntgensvaret kom iallafall och så som vi trodde; ingen skelettskada.
Efter mycket om och men fick jag till slut under eftermiddagen Benja att börja stödja på foten. Han ville inte alls och var orolig för att det skulle göra ont Men till slut kom det och foten började användas. Så nu slipper vi ha en hoppegubbe.

Det finaste som finns är när skador läker.