Det finaste...

Frosten har bitit sig fast i marken och gett den ett vitt tunt tunt täcke. Och just nu fylls täcket i genom att det kommer flingor från skyn.

Sitter här på jobbet och har lite lunch och tycker som min son Zebbe, att jag längtar till värmen!
I går och idag har det varit minusgrader och kallt. Det bästa med det är att det har slutat regn. =)

Ska jag berätta vad jag gjorde i måndagskväll...
Jag var och handlade på ICA Maxi (hahaha)
När jag kom ut därifrån gick det en dam framför mig så försiktigt, rädd för att halka på nån isfläck. Larv, tänkte jag, så halt är det ju inte. Nu finns det dock andra saker än isfläckar som kan sätta käppar i hjulet för en och en del straffar Gud snabbare än andra =/.... För plötsligt känner jag nått som fastnar runt fötterna på mig och jag faller som en fura (prata inte sånt där gammalt språk sa Benja till mig när jag berättade, hahahaha).

Sådanadär plastband som burkar sitta runt paket/kartonger, en sån, låg där på marken utan att jag såg den och på något sätt lyckades jag trampa med båda fötterna i den.... och nästa steg blir inte ett steg utan ett platt fall... Det gick hur fort som helst! Damen som gick framför mig vände sig om och undrade hur det gick.Trodde att jag halkat. Men larvig som man är, är man ju uppe snabbt på benen och säger att allt gick bra. Och det gjorde det...förutom att jag var öm i knäna och handflatorna som jag landade på.

Konstigt nog blev det värre framåt kvällen, ena knät kändes inte alls bra och överarmar, rygg och huvud var ömma. Sa till Zebbe på skämt att han får hjälpa mig ur säng i morgonbitti. hahaha. Gammal kropp som man har nu.
Var ganska öm i kroppen igår med och framför allt att gå nerför trappor var ömmande. Men idag känns det bra igen och ömande kroppsdelar har återgått till normalt läge.

Så nu hoppas jag att årets vintervurpa är avklarad!! Hahaha

Det finaste som finns är goda tankar till alla! Tänk på karman