Brieost och cykelåkning
Jag har blivit beroende av brieost. Det är sååå gott. O jag kan inte låta bli att köpa med mig hem O har jag hemma så blir det ju att man äter. Detta är mitt godis som jag går o smånasslar av lite titt som tätt.
Men nu börjar det bli för mycket i förhållande till hur mycket jag rör mig så det syns på midjemåttet Attans!! Måste komma igång hårdare med fettförbränningsträning.
Vi pratade om Halvvättern på jobbet idag. Jag tyckte att vi alla skulle åka som en kul grej. Men det var svårt att få denna idé att blomstra. Så jag vet inte vad jag ska locka med förutom att de får en bra hälsa och kondition. Kanske ska höra med brorsan om han kan träna oss. Eller så får jag bjuda på middag. Eller så får jag....
Jag tyckte detta skulle vara ett utmärkt mål att sätta upp Så att man känner lite press. Jag presterar ju alltid bäst under lite press. Har lite svårt att motivera mig annars. Så är det någon annan som vill träna för att åka 15 mil på cykel i de vackra södra regionerna av Östergötland så är man mer än välkommen att höra av sig.
Alternativet jag har är ju Tjejvättern Den är ju bara 9 mil så det kanske är bätttre att börja med. Jag vet ju andra som har klarat det (som man inte kanske trodde om dom) så varför skulle inte jag. Det som talar mot mig är ju att jag i träningsavseende inte är särskilt envis. Jag måste se nån vits med det hela. O själv vet jag inte om jag gör det. Det är lite för lätt att prioritera bort tidsmässigt.
Har ju egentligen sagt att jag inte ska göra nått sånt här sportigt utan låta min bror hålla på med sånt själv i våran familj eftersom han är så duktig på det.
Men jag kan inte låta bli att känna mig lite sugen?!?
Är det en analkande 40-års kris jag skönjer?
Eller är det bara min filosofi att "man ska pröva allt en gång minst så länge det inte skadar en" som kommer upp till ytan?
Det finaste som finns är en tanke som kan bli ett mål
Men nu börjar det bli för mycket i förhållande till hur mycket jag rör mig så det syns på midjemåttet Attans!! Måste komma igång hårdare med fettförbränningsträning.
Vi pratade om Halvvättern på jobbet idag. Jag tyckte att vi alla skulle åka som en kul grej. Men det var svårt att få denna idé att blomstra. Så jag vet inte vad jag ska locka med förutom att de får en bra hälsa och kondition. Kanske ska höra med brorsan om han kan träna oss. Eller så får jag bjuda på middag. Eller så får jag....
Jag tyckte detta skulle vara ett utmärkt mål att sätta upp Så att man känner lite press. Jag presterar ju alltid bäst under lite press. Har lite svårt att motivera mig annars. Så är det någon annan som vill träna för att åka 15 mil på cykel i de vackra södra regionerna av Östergötland så är man mer än välkommen att höra av sig.
Alternativet jag har är ju Tjejvättern Den är ju bara 9 mil så det kanske är bätttre att börja med. Jag vet ju andra som har klarat det (som man inte kanske trodde om dom) så varför skulle inte jag. Det som talar mot mig är ju att jag i träningsavseende inte är särskilt envis. Jag måste se nån vits med det hela. O själv vet jag inte om jag gör det. Det är lite för lätt att prioritera bort tidsmässigt.
Har ju egentligen sagt att jag inte ska göra nått sånt här sportigt utan låta min bror hålla på med sånt själv i våran familj eftersom han är så duktig på det.
Men jag kan inte låta bli att känna mig lite sugen?!?
Är det en analkande 40-års kris jag skönjer?
Eller är det bara min filosofi att "man ska pröva allt en gång minst så länge det inte skadar en" som kommer upp till ytan?
Det finaste som finns är en tanke som kan bli ett mål
Kommentarer
Postat av: Sofie
Mycket bra plan, heja heja
Trackback
